Var i uppsala förra veckan på ett UFOLD möte om nätdroger, från 13- 17. Eftersom jag är ganska instatt så tyckte jag inte att det som sades var någon speciell nyhet, var mer ett möte tillägnad folk som inte alls var insatta i frågan. Var flera aktörer som talare, bland annat en DEA agent, en åklagare, en polis, en person som förklarar hur beroendet fördelas i hjärnan och en från CAN. Det jag förvånades över var den överlägsenhet som dessa aktörer förmedlade till publiken, som också bestod av profession till 95%. Kommentarer som var direkt nedlåtande mot folk som använder narkotika, en vi mot dom mentalitet. Mötet flyter på, och kom att handla mycket om lagar, lag- skalor, en person från CAN berättade om vilka typer av frågor de får av ungdomar på deras hemsida, i stil med "är nätdroger farligt", "hur många i sverige använder nätdroger", väldigt ointressant och intet- sägande, fick nästan för mig att det här hade CAN klistrat ihop själva för att ha något att prata om. Sen att hon i sin tur inte pratade om vilka svar de gav ungodmarna som ställde dessa frågor var mkt märkligt.
Visst, mötet var helt ok, men allt för många tyckare, personer som är "insatta" i frågan, men utan någon som helst erfarenhet.
Det jag fortfarande förundras över, och tänker på, var när åklagaren som jobbar med att sätta stadgar i högsta domstolen skulle hålla sitt tal. Hon jobbar med att sätta normer för andra mål, så att åklagare runt om i landet vet exakt vilka straff de ska jobba efter. Hon pratar på, och kommer in på ett speciellt fall, en person åkte fast förra året med 5 gram tjack, "hur många här tror att han fick böter", säger hon. En person som var på vårat seminarium förra året räckte upp handen, ingen annan (tror det var i hopp om att så var fallet). Hon fortsätter, "vilka tror att personen fick böter OCH fängelse", här räcker faktiskt jag och några andra upp handen (jag hoppades såklart att så inte var fallet).
"Joo det slutade lyckligt, han fick både fängelse och böter", säger hon och skrattar till, de andra som talat innan henne skiner också upp i leenden, och jag tänker för mig själv, VILKEN JÄVLA SOPPA.