Tycker horstigmat säger så mycket om vår tid: om debattklimatet, om Twitter-ängsligheten, om PK-etablissemanget med sina "2015 ba: det här känns inte alls ofräscht". Om den blinda tron till staten som frälsare; trots allt har vi ju det ganska bra här. Hur autonom man än är, så har Big Brother alltid rätt när haschdimman har lagt sig, och IKEA-möblemanget börjar bli komplett efter avslutade studier. Vi vill vila tryggt i vetskapen om att lagar är till för att följas.
Sanningen är att narkofobin och horstigmat dödar människor på löpande band i det här landet. Sanningen är att er okunskap, och er vägran att förstå mekanismerna i denna utsatthet, leder till ett helvete som få kan föreställa sig. Jag älskar att Sverige en gång för alla står upp för svarta och romer, men hur kan det få vara så, att när det handlar om Sveriges ALLRA mest utsatta människor, så är det fritt fram att sparka i huvudet så mycket man bara orkar?
Jag hör "äckliga pundarjävel", "vidriga knarkare", jag hör människor som kallar sig socialister se ner på andras intelligens, vars enda brott är att vara beroende av ett preparat. Jag hör feminister berätta för en redan marginaliserad grupp kvinnor hur dom ska tycka, känna, eller göra. Vi som inte håller med, vi kan "åka och knulla i Thailand".
Dom som behöver systerskapet och rättvisan mest, är dom enda som aldrig får komna till tals.
Alla har en åsikt om det här, ofta känslomässigt baserad och byggd på fördomar. För ingen vill ju knarka, eller sälja sig själv. Eller hur? Till er som tänker så har jag en fråga: VAD FAN VET NI OM DET? Dom flesta av er har inte en jävla aning, men ni som ändå har erfarenhet, och fortfarande tänker så, har jag en fråga till: VAD FAN VET NI OM DET?
Jag skulle gärna leva i en värld där ingen köper sex eller tar överdoser, men fram till dess: Snälla lyssna på dom som dessa frågor berör. Gör det, om du har en gnutta empati för utsatthet. För du är inte ett får i en skock. Du är en fri människa, som fått en liten stund på den här planeten. Ta tillvara på den stunden. Avgör själv vad du vill göra med din kropp och din hjärna, och låt din nästa göra samma sak.