Vad är man när man inte längre känner skuld och skam inför sina medmänniskors val? Fri, tänker jag. Vem är man att döma ut, och kategorisera hur andra människor väljer att leva sina liv? Hur kan man vara så blind, att man tror att ens egna högst subjektiva erfarenhet gäller i ALLA relationer mellan anhörig ---> brukare? Så fort nån bara andas ordet "missbruk", så har varenda Svensson en förklaring till alla ens fortsatta förehavanden, för då är man bara "missbrukare", inget annat.
Jag har en vän som bekände att han var alkoholist inför sin familj. Han har egentligen aldrig krökat så saftigt, men kände att han behövde komma ifrån det en period. Han hamnade på 12-stegsbehandling (med mig), och fick lära sig av avlönade människor att "beroendet alltid kommer finnas där", att han aktivt behöver arbeta med det varje dag om han inte vill börja dricka igen... Hans döttrar har lovat att HELT ta avstånd från honom om han tar ett enda glas vin till! Är det kärlek och omtanke? Är det rimligt överhuvudtaget? Ska den här mannen - som aldrig i hela sitt liv brutit mot en regel pga alkohol, aldrig varit dum eller otrevlig pga alkohol - behöva känna att hela hans omgivnings fortsatta existens bygger på att han aldrig mer får tyst i huvudet under några timmar?
Samma gäller för dom som vill ha andra rusmedel - mycket av skammen och skulden och rädslan och oron är SKAPAT av den oförstående omvärlden, som är rädd för det den inte kan förstå (jmfr islamofobi och homofobi).
Berne Stålenkrantz brukar säga att vår kunskap är erfarenhet, och det blir så tydligt när det kommer till anhörigbiiten. Jag skulle aldrig ha mage till att förklara för undergivna muslimska kvinnors kompisar hur dom ska känna. Eller hur det är för högstadie-sonen när pappa blir kvinna. Det finns ett brett spektrum av känslor som kan uppstå när man är anhörig till ett utanförskap - det finns lika många sätt att hantera det på som det finns individer.
Vi har kommit väldigt långt med att förstå, ta hänsyn, och inte kränka i det här landet. Men när det kommer till sexarbetare och drogbrukare så är det fritt fram för avgrundsjupt hat och misstänksamhet. Då är det fritt fram att säga "äckliga vidriga jävla" när det kommer till drogbrukare, och "det där gör hon bara för att hon mår dåligt, antagligen blev hon våldtagen som barn", om sexarbetare. Fritt fram för människoföraktande lagar baserade på moral och etik som gör livet till ett helvete för dom som lagarna är till för att hjälpa.
Finns det någon annan grupp som skulle bli bemött med "det har ni ju alltid hetat" när gruppen reser sig mot strukturellt förtryck..?
Önskar alla en fin dag i frihetens tecken, kyss henne NU. K