Idag är jag faktiskt tacksam. Jag är tacksam för att jag får spendera denna midsommar med familj och goda vänner, för att jag kan äta mig mätt om jag vill, och för att jag har en skön IKEA-säng att gå och lägga mig i. Jag är tacksam över att jag nu för tiden slipper sitta och sova på ett smutsigt och offentligt toalettgolv, med lunginflammation överhängande och en stor abscess på armen. Jag är tacksam över att jag har en ytterdörr att stänga om mig, och kan välja att ignorera polisen ifall de vill mig någonting. Jag är glad idag, för jag vet att jag har en ljus framtid att se fram emot.
Jag vill, med text-stycket ovan i åtanke, skänka en tanke till alla hemlösa som inte har någon familj eller goda vänner att fira midsommar med idag. Jag önskar all lycka till de som går hungriga och som sover på en bit kartong, eller med ryggen mot en vägg istället för en madrass, troligen med dålig fysisk hälsa eftersom de inte vågar söka vård. Sluta aldrig kämpa, alla ni som inte har någon ytterdörr alls. Ni som aldrig slutar bli trakasserade och stigmatiserade av rättsväsendet. Ni som har slutat le, och som har glömt var man tänder lyset i mörkret. Alla ni som sitter anhållna, häktade, fängslade eller LVM:ade på grund av era beroenden, och inte kan fira denna högtid med era familjer eller vänner utanför murarna. Ni alla är de sanna krigarna i samhället.
Ha en fantastistk dag, och kom ihåg att alltid göra ert bästa efter förmåga!
Vänligen.
