I maj släpptes EMCDDA:s årsrapport som sammanfattar läget inom EU när det gäller narkotika, trender och åtgärder.
Det är alltid viss eftersläpning av data i denna typ av rapporter. Det betyder att det är de senaste officiella siffrorna från de länder man samlar in data från som blir utgångspunkten.
För Sveriges del handlar det om att redovisad data för det som kallas för narkotikarelaterad dödlighet utgår från data rörande år 2013. Vi vet fortfarande inte hur 2014 ser ut eller hur det hittills ser ut detta år. Men det finns anledningar (med stöd av inofficiella källor) att tro att dessa siffror kommer vara ännu högre, kanske t om ett stort och allvarligt trendbrott med en markant ökad dödlighet, men detta är varken bekräftat eller officiellt och vi kommer tillbaka till detta när det blir så.
Om man ser till en tioårsperiod 2003 till 2013 är det dock uppenbart att det som utmärker Sverige till skillnad från många andra länder inom EU är det stadigt ökande antal människor som dör med narkotika i kroppen.
Med tanke på att definitionen på vad som ska räknas som "narkotikarelaterad dödlighet är ganska lös i kanterna” så får man tänka på dessa siffror som en slags beskrivning av trender mer än ”faktiska” dödsfall orsakade av ett visst narkotikaprepratat.
Exempelvis, och kanske det viktigaste, vet vi inte med stöd av dessa data hur vanligt det är med dödsfall där någon har t ex heroin i kroppen och samtidigt intagit alkohol, bensodiazepiner, och liknande preparat som en hel del sömntabletter osv. Vi vet att det är vanligt med överdoser som orsakas av att blanda dessa preparat. Men detta är inte vad som rapporteras, vilket måste ses som en brist.
Sedan, kanske inte lika viktigt, men likväl något som säger att det inte är bra att betrakta hela summan av människor som dör med narkotika i kroppen som likvärdiga: nämligen data över människor som dör med THC (dvs cannabis) i kroppen. Vi vet ingenting om omständigheterna för dessa fall, men att intag av THC skulle leda till dödsfall är nog mycket sällsynt (om ens förekommande).
Det vi behöver prata om är hur samhället är förberett att hindra att det sker överdoser och onödiga dödsfall som orsakas an narkotika, och då måste vi börja prata om harm reduction, dvs skademinimering. Vi anser att Sverige är en bit på väg i rätt tänk, men vägen till effektivitet är mycket lång och vi slösar massor av tid och människoliv - våra kamrater! - på att dra långbänk av tjuriga och inbitna övertygelser att vägen till det drogfria samhället är fullt möjligt. Det är det INTE och den stadigt ökande dödligheten är ett bevis för det!
Här är några av våra insikter som behöver komma upp till ytan i den svenska debatten - om någon alls menar allvar med att rädda liv och undvika alla onödiga dödsfall.
- Tala alltid klarspråk om faror med narkotiska preparat och att blanda preparat. Detta är livsfarligt, och vi ser själva hur ”piller” börjar ta över marknaden, och med det så ytterst lite bra och tydlig information om hur JÄVLA farligt det är.
- Skaka loss resurser och stela mentala strukturer om hur det var för 20 år sedan, för att kunna effektivt och utan hinder ta emot människor som har denna typ av blandberoende. Slösa inte bort tid på meningslösa straffande insatser som bara gör att människor ger upp med den självklara risken att dö.
- Tala alltid klarspråk om vanliga omständigheter som kan leda till döden: efter frigivning från kåken, behandlingshem, avgiftning, LVM (!) alla de där situationerna när man är som mest sårbar och då man verkligen behöver stöd.
- Naloxon är en enkel lösning, det är ett medel som vem som helst med lite information kan ge en kamrat eller anhörig som har fått en överdos. Det vänder en överdos av heroin. Här behövs inte heller några långbänkar, se till att det finns tillgängligt på t ex varje sprutbyte för alla. Det borde inte vara konstigare än att dela ut plåster. Alla kan rädda ett liv!
- Sprutbyten. Vi har nu fem sprutbyten i Sverige, fler tycks vara på gång, det är bra men långt ifrån tillräckligt. Det är inte antalet sprutbyten som är det viktiga utan att rena verktyg ALLTID är tillgängliga, och med tillgänglighet menas att ALLA som behöver ska kunna ha tillgång till dem. Det har också betydelse för människor att ha kontakter in i vården, och det i sig har betydelse för överlevnad.
- Konsumtionsrum. Ett koncept som också är enkelt och effektivt, möjligen det effektivaste. Det är helt enkelt lokaler där man kan skjuta under överinsyn av sjukvårdspersonal. I de länder där de finns, t ex Luxemburg (jodå, t om där) och Danmark kombineras dessa lokaler med andra insatser, som t ex hjälpa människor som är hemlösa, att få tak över huvudet, ett mål mat, och annan hjälp. Norge har nyligen inrättat ett konsumtionsrum. Det är insikten att man måste möta oss brukare där vi ÄR, inte var man önskar att vi vore. Det är elegansen med harm reduction. Ingen dör i ett konsumtionsrum.
- Heroin på recept. För människor där inget av substitutionsläkemedlen fungerar har det visat sig att sk diamorfin fungerar alldeles utmärkt. Vi vet människor i Europa som har heroin på recept och är fullt fungerande medborgare med jobb, bostad, cykel till jobbet, och kisse/vovve.
- Sluta döm, och gör, upp från långbänkarna och gör något på riktigt.
Det finns fler insatser man kan fundera på. Det här är det som är on top i våra skallar och det vi anser är det minsta som måste göras.
Men det finns en stor elefant i rummet, nämligen kriminaliseringen av det egna bruket (och personligt innehav).
Vi vet att ringa narkotikabrott är ett av de vanligaste brotten i samhället, de vanligaste domarna, där enorma polisiära och dömande resurser går åt att jaga människor med narkotika i kroppen, för att inte tala om vilka enorma resurser som sedan måste läggas ned på att lösa problem som kanske inte ens fanns eller som faktiskt orsakas av kriminaliseringen.
Och varför inte göra som i delar av USA som infört en så kallad samaritlag? Det betyder att den som ringer efter hjälp inte kan åtalas för narkotikabrott. I Sverige vet vi att det vidriga händer, att man är så skraj för att åka dit att man underlåter att ringa efter hjälp…
…för där ambulansen kommer där kommer redan pliten.
Klart, slut,
från oss på SBF